Obefintlig miljöpolitik i Borlänge kommun!

Interpellation

 Till: Anders Wiklund, ordförande i Miljö och byggnadsnämnden

Enligt uppgift från Vänsterpartiets ordinarie ledamot av Miljö och byggnadsnämnden så är antalet miljöfrågor som tas upp i nämnden i det närmaste obefintliga. På en direkt fråga om varför denna ordning, så blev svaret att ” Miljöfrågorna är ämnade för och delegerade till tjänstemannaorganisationen.  

På www.borlange.se (hemsidan) står det att miljönämnden har upphört, jag vill minnas att den slogs ihop med byggnadsnämnden när vi förändrade den politiska nämndorganisationen.

Som gruppledare har jag ingen anledning att betvivla ledamotens uppgifter och vill därför ha svar på följande frågor.

1.  På vilket sätt initierar nämnden politiska strävanden och ambitioner på miljöområdet?
2. Anser du att rapporter och redovisningar från tjänstemannaorganisationen fyller behovet av en aktiv miljöpolitik i Borlänge kommun?
3. Vilka åtgärder är du som nämndordförande beredd att ta, för att lyfta miljöfrågorna i Borlänge kommun?

 

 

 

Jag är på kongress.

Vänsterpartiet har kongress i Gävle och jag är där som paritstyrelseledamot. Det man imponeras av är hur goda retoriker många av mina partkamrater är.  Dom som sitter på olika redaktioner och hoppas på motsättningar och falanger har hitintills kammat noll. Med det kan man ändå konstatera att pressen desperat och utan självrespekt ändå letar efter luckor för att bibehålla nidbilden av partiet, det är för dåligt.

6-timmars arbetsdag, svensk trupp i Afganistan, det rödgröna samarbetet och några andra debatter har hållits med stor debattlusta. Ombudens vilja och frispråkighet överväger gentemot taktiska överväganden och det är att föredra jämfört med välregisserade kongresser där partiledningen indirekt styr kongressen.

(S)kitsnack!

Av förekommen anledning så blir man bekymrad över vissa (s)-politiker i Borlänge som tycks finna glädje i att  hela tiden jaga offer att nedlägga eller förnedra i en självgod ambition att framträda i en bättre dager. En lång rad människor har bara under dom senaste åren bedömts, nagelfarits och betygsatts på lös grund och ryktesspridning (bl.a. undertecknad). Det märkliga i den här kråksången är att dom som ser demoner och spöken på ljusa dagen tillåts att hålla på utan att bli tillrättavisade av ”nyktra” och bättre vetande partikamrater. Har skvaller och skitsnackskulturen för alltid slagit klorna i Borlänge arbetarekommun?

Svar på Christer Gruhs ledare i dagens FK

Länk till ledaren:  http://www.dt.se/opinion/ledare/article578276.ece

Här följer svaret:

Hej Christer. Jag brukar kunna följa en s.k. tråd i dina ledare men i dag var du i det närmaste obegriplig. Vänsterpartiets mångåriga krav och engagemang för en elektrifierad/rustad Västerdalsbana synes enligt dig indirekt vara ett hot mot Dalabanan!? Vi skulle därutöver inte ha något trovärdigt riksperspektiv på järnvägstrafiken, också det ett häpnadsväckande uttalande. Man måste fråga sig om den ledarartikel du skrivit snarare är ett uttryck för en viss ora för att kompetens i praktisk järnvägsproblematik överskuggar lättsinniga politiska järnvägspamfletter och allmänna uppfattningar.

Sanningen är nog den, att utredningsivrarna och de glada tillropens män och kvinnor i beslutande församlingar måste bestämma sig både när det gäller Västerdalsbanan och övriga landets järnvägsnät och dess driftssäkerhet. För att säkerställa V-banans driftssäkerhet och driftsekonomi krävs en större investering i form av en elektrifiering i annat fall väntar sotdöden, att inbilla sig något annat är bara dumt. Som jämförelse vill jag påminna om att Siljansbanan elektrifierades 1976-77.

Västerdalsbon och vänsterns riksdagskvinna Lena Olsson har på ett förtjänstfullt sätt följt och deltagit i olika infrastrukturfrågor i länet. Lars Ohly (konduktör) har bl.a. som enda partiledare skrivit på ett uttalande för Västerdalsbanan. Undertecknad har haft förmånen att i yrket och politiskt följt järnvägsfrågorna på plats under många år. Ingen väljare behöver tvivla över Vänsterpartiets vilja, samlade erfarenhet och därmed trovärdighet, när det gäller länets och landets järnvägar.

Leif Lindström (v) Ledamot av partistyrelsen och till yrket lokförare

Min dataapparat är trasig!

Tänkte öka bloggtakten så här efter sommaren, men det gör sig inte. Anledningen är att min ”datamokapär” krånglar. Skärmen slocknar innan man hinner logga in.  Själv är jag ständigt ”inloggad” på Tågkompaniet och det Lindströmska bygget. Jag skall göra ett försök att fixa datorn, så hörs vi.

Röda Armén bygger i Kvarnsveden.

Mycket singel blir det! På den stora singeldagen hade jag förmånen att få hjälp av Ola Bonde, vilket underlättade betydligt.

 

 

 

Armering sköttes av Röda Armén, det vill säga undertecknad och brorsan.

 

 

 

 

Grundplatta 80 cm bred och 15 cm djup, vilket i det fallet innebar 3,6 m3 betong levererad av en betongbil med pump. Inga sönderkörda gräsmattor, eftersom betongbilen kunde leverera betongen ståendes på vägen.

 

Har nu börjat mura och det känns både spännande och lite skrämmande.

I bistra tider prövas vännen!

I dagens Borlänge Tidning kan man läsa om betydande minskningar på föreningsbidragen under innevarande år. http://www.dt.se/nyheter/borlange/article445286.ece

Jag kan konstatera två saker med anledning av denna prioritering:

1. Kostnader för kommersialism/köpstaden no. 1 lever under kommunekonomisk  immunitet i jämförelse med annan kommunalt finansierad ideell eller ordinarie verksamhet.
2. En sammanhållen politiskt sanktionerad strategi när det gäller ekonomiska sparbeting/styrning finns inte.

Tiden går så fort

Snart fyller min jänta 18 år. Det är 20 år sedan jag gick på Brunnsviks folkhögskola. Farsan dog för 27 år sedan och så vidare. Tiden rusar fram och gubben Lindström hänger liksom inte riktigt med. Gamla förklaringsmodeller och exempel mister för var dag aktualitet hos stora delar av befolkningen. Inte ens politiskt förtroendevalda går länge till valurnorna, enligt pressuppgifter (EU-valet). Ett parti utan politik (men med ett fränt namn) tar plats i EU-parlamentet. Den penningstarka media och nöjesindustrin har helt tagit över och styr och ställer med mänskligheten i västvärden.

Det känns faktiskt riktigt skönt att börja dagen med lite självömkande gubbgnäll på morgonen. Devisen ”ju förr desto bättre” häller än!

Uj, uj, uj, vilket väder!

Fredag, lördag och söndag i strålande sommarväder. Hunden flämtar, jag klipper gräsmattan, Pia planterar blommor och Anders 16 år tycker ”att det inte finns något och jööö”. Liljekonvaljerna och dess doft formligen skjöljer över en när man går till Mellsta. Syrenerna blommar, älven ligger klarblå och plötsligt går det upp för en, att livet i det här landet och i den här ”hålan” ter sig helt underbart. Jag är ingen soldyrkare, men vackert väder och dess skugga, gillar jag. Att äta eller ta en fika barfota i gräset väcker även dom mest insomnade livsandarna i en gubbe som mig. Ingenting känns omöjligt!

Stunden i lördags vid minneslunden i Stora Tuna kyrkogård, där min storebror Kenneth nu ligger begravd, blev fin, stämningsfull och vacker. Det var Kenneths sambo Margareta jag och brorsan Lars som var dit. Hundra meter bort från minneslunden ligger också farsan begravd. Margareta som åkt i från Haninge stannade sedan på kvällen och åt lite sallad och paj med ytterliggare några vänner i sällskap. Att sitta och småljuga/minnas lite med en kall pilsner på bordet, en ljum sommarkväll är inte så dumt.

Min dotter Sandra har nu lämnat tillbaka sin foderhäst till hemmet i Kristinehamn. Sandra är en kämpe med toppbetyg i skolan och extra jobb på en resturang, samtidigt som hon har skött hästen. Det är gott gry i tjejen och jag hoppas att hon fortsatt är ”rädd om sig”. När det gäller ens barn så är man känslomässigt ohjälpligt förlorad och för egen del är jag långt i från konsekvent. Egentligen är jag nog en bedrövlig förälder, men ungarna (Sandra, Anders) vet att jag älskar dom oavsett vad som händer och det är det som är ”kittet” och friheten i vår relation.

Ett bra tips! / Solen lyser på Vänsterpartiet.

Jag fick ett förbaskat bra tips i går, som kan vara en dellösning på kommunens prekära situation. Jag återkommer med detaljer!

Att dela ut valmaterial är riktigt trevligt, för en som mig som gillar att slänga käft.  200 st (v)-tidningar delade jag och Tyko Persson ut till hugade väljare under ca. 1 1/2 timme. Det var inga glåpord, utan bra trevligt bemötande och samtal. Det känns som om intresset för Vänsterpartiet är i ökande. Att ha Tyko med sig var extra spännande eftersom han jobbar som rektor och är i skolsammanhang ett känt ansikte. Både elever och skolkollegor nickade igenkännande. Det är naturligtvis oerhört viktigt att ha människor med i partiet som så att säga har gjort sig ett namn utanför politiken. Risken är annars att det kan bli väl så ”nördigt” och inåtvänt. Trevligt var det som sagt och solen lyste på oss.