Integration / Mångkulturellt bokslut / Omöjlig fråga?

En Borlängebo har skrivit ett medborgarförslag om ett mångkulturellt bokslut. Försåtligt naturligtvis men också en publik fråga som måste hanteras på ett sakligt och korrekt sätt.

För egen del gör följande reflektioner kring den fråga som gav SD sju mandat i fullmäktige och kanske enskilt är den politiska fråga som numer diskuteras allra mest på olika arbetsplatser och hem i Borlänge:

1. Integrationsfrågan är fullständigt omöjlig att lösa om inte full och absolut öppenhet gäller.

2. Hur ser arbetarrörelsens arbetslinje (full sysselsättning / arbete åt alla) ut i dag?

3. Vart kommer systemkritiken in i integrationsfrågan och hur länge skall vi förklara och städa i kapitalistiska soprum?

4. Vilka krav skall vi ställa på regeringen?

Jag menar att svaret på detta försåtliga medborgarförslag ger ytterliggare
negativt bränsle för Borlängebor som kräver svar och öppenhet från den
kommun dom äger.  Nedan följer förslag till svar från integrationsutskottet:

Yttrande:

Bakgrund och utgångspunkt

Sverige har en politiskt väl förankrad och relativt utvecklad flyktingpolitik som är viktig för människor som drabbas av krig och förtryck av olika slag. Ställningstaganden i konkreta ärenden bygger på nationell lagstiftning samt internationella överenskommelser som FN:s förklaring om mänskliga rättigheter och Flyktingkonventionen.

Nationellt regelverk

I Sverige gäller, enligt nationellt beslutade regler, fri bosättning. Det innebär att personer som beviljats uppehållstillstånd har rätt att fritt välja bosättningsort. Samma frihet gäller även under pågående asylprocess. Tendensen är att man stannar kvar i den först valda kommunen. En enskild kommun har inga juridiska möjligheter att påverka valet av bostadsort.

Avtal om flyktingmottagning

Borlänge kommun har ett avtal med Länsstyrelsen i Dalarna om att ta emot 30 flyktingar per år. Avtalet ger från 1 januari 2012 kommunen en statlig grundersättning på cirka 420 000  kr per år för organisation och administration av verksamheten. Avtalet ger också rätt till vissa andra ersättningar. Mellan 2007 och 2010 har kommunen hämtat hem cirka 17 miljoner som hade uteblivit om avtalet inte funnits. Borlänge kommun har däremot inget avtal om att ta emot ensamkommande barn.

Mellan 2006 – 2010 kom ändå 96 ensamkommande barn till kommunen.

Några effekter av regelverket

Reglerna ger inte likvärdiga möjligheter för alla kommuner att möta de flyktingar som kommer. Idag fördelar systemet lika mycket statliga medel per nyanländ oavsett utbildningsbakgrund eller lokala förutsättningar att nå egenförsörjning. Eftersom många flyktingar som väljer att bosätta sig i Borlänge  har väldigt låg utbildning, blir det tidsmässiga  avståndet till eget arbete långt. Sedan 2006 har i genomsnitt 350 flyktingar sökt sig till Borlänge. Det ovan beskrivna avtalet har ingen styrande effekt när det gäller bosättningsort.

Ekonomiska konsekvenser

Borlänge kommun redovisar öppet hur många som har försörjningsstöd totalt sett och även särskilt för utlandsfödda. Kostnader för SFI finns också redovisade. Arbetsförmedlingen har numera ansvaret för nyanlända flyktingars etablering på arbetsmarknaden. Det ekonomiska ansvaret varar dock endast två år. Därefter återgår ansvaret till kommunen. Eftersom den genomsnittliga tiden till egenförsörjning är avsevärt längre än två år kommer många att under lång tid vara beroende av kommunalt försörjningsstöd.

Problematik med totalredovisning

En del kortsiktiga ekonomiska effekter av flyktinginvandringen är relativt enkla att redovisa. På kort sikt räcker inte de statliga bidragen till för att täcka kommunens kostnader. Men en rättvisande total redovisning borde också innehålla långsiktiga bedömningar både av ekonomiska och andra effekter för Borlänge kommun liksom för hela det svenska samhället.

Några frågeställningar som måste besvaras är:

I framtiden måste allt färre försörja allt fler eftersom Sverige har en “övertung” befolkningspyramid. Vilken betydelse kan flyktinginvandringen ha för den framtida arbetskraftstillgången i Borlänge och i Sverige?

Hur värderar vi skatteintäkterna under ett helt arbetsliv från anställda personer med invandrarbakgrund liksom från de företag som drivs av personer med invandrarbakgrund?

Teoretiskt kan man också tänka sig bokslut över t.ex. bilmekaniker, handikappade, fotbollsspelare, blinda  o.s.v.  Men med vilken avsikt?

Slutligen  handlar flyktingmottagandet i hög grad om ett humanistiskt förhållningssätt och om samhällets vilja att upprätthålla principen om alla människors lika värde oberoende av ekonomiska effekter. Att lyfta fram och betona ett vi- och dom-perspektiv ligger inte i Borlänge Kommuns intresse. Borlänge kommun har gjort integrationen till ett fokusområde för att få överblick och styrning. Integrationsutskottet har till uppgift att tillföra ett strategiskt integrationsperspektiv vid kommunal planering och utveckling.

Utskottets ska också stödja, bevaka och följa upp aktiviteter och projekt med integrationsanknytning inom kommunen.

 Förslag till beslut:

Integrationsutskottet föreslår Kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget angående upprättande av ett mångkulturellt bokslut samt att lämna ovanstående yttrande.